Världens sämsta skivrecension
Låt oss titta närmare på recensionen: Det börjar med hans egna ointressanta associationer till Europe som absolut inte har något med musik att göra. Sen menar han att det inte alls kan kallas hårdrock. Men so what? Cry your heart out! Det har väl inget med musiken att göra heller. Kalla det pop eller jazz om du vill! Sen kan man ju undra om han lyssnat på spåren från deras två första plattor "europe" och "wings of tomorrow" överhuvudtaget.
Enligt många metalskribenter bland det bästa svensk hårdrock någonsin frambringat, om än inte de skivorna ledde till samma internationella massförsäljning som de poppigare och mer keyboarddrivna skivorna.
Sen säger han "naiva poplåtar med vaga texter". Texterna är precis lika bra som 99 % av allt skräp som samma skribent skulle kalla makalöst. De passar oftast in otroligt bra i musiken, och det är det viktigaste och uppenbarligen vad Jocke Larsson & Co försökte uppnå! Vad en naiv poplåt är frågar jag er, någon idé? Att Europe tappade inspirationen på slutet av 80-talet kan vem som helst hålla med om. Men i kontrast till det makalösa material som denna dubbel-cd innehåller bör det ses som en tragisk parentes.
"lika nu som dödahavsrullarna". Igen, vad spelar det för roll? Det handlar om MUSIK, inte mode. Det är just detta som musikkritiker på våra kaxiga tidningar inte fattar. De håller upp ett trendkänsligt finger i luften
och ger betyg baserat på hur trendvinden blåser.
Ger man två getingar till "The very best of Europe" är man mentalt störd, eller en självupptagen musikkritiker på en större tidning som bara vill göra sig själv till stjärna. Tacka vet jag när musik recenseras av dem som är nördigt bevandrade inom den musikstil det gäller, och som beskriver musiken utifrån musiken och inte dagens trender! Det är också intressant att europe vunnit utländska kritikers hjärtan. T ex så gav amerikanska giganten Rolling Stone "The final countdown" ett mycket gott omdöme då de såg det välarbetade låtmaterialet, detsamma gäller allmusicguide.com. Men man blir väl inte profet i sitt eget land, eller hur det nu var...
Europes nya skivor har fått treor i princip alla tidningar, det kan jag väl skriva under på, men när det gäller det gamla så känner jag att de skulle få större respekt av Expressen! Djäkla borgarblaska!
Min egen åsikt om gamla Europeskivor:
"Europe" - 4/5 delfiner. Man kan höra hur ungt och hungrigt bandet är. "Seven doors hotel" och "Children of this time" är personliga favoritspår.
"Wings of tomorrow" - 5/5 delfiner. Melodisk hårdrock så bra som den kan bli. "Wasted time" och titelspåret smäller högt. John Norums gitarrspel är galet bra.
"The final countdown" - 5/5 delfiner. Melodisk popmetal så bra som den kan bli. Fokus på synthar. Bättre än Bon Jovi, alla gånger. "Danger on the track" och "Rock the night" är personliga favoriter.
"Out of this world" - 3/5 delfiner. Fortfarande kompetent, magiskt i sina stunder. Men alltför mycket wooooh, yeah baby. Låter helt enkelt lite bajsnödigt he he. "Sign of the times" och "More than meets the eye" är dock förkrossande bra.
"Prisoners in paradise" - 2/5 delfiner. Bandet är en spillra av sin forna storhet. Otroligt krystat album, dock med vissa kvaliteter. Endast titelspåret når upp till tidigare skivors klass.
//Peter
Han är säkert nån syntfanatiker som hatar distade gitarrer och att en keyboard används bredvid en gitarr... Sen hånar han ju att en comebackskiva bara gör alla ont. Den skiva som endast placerade sig på plats #1 på svenska albumlsitan (som tydligen expressen är med och sponsrar?) veckan den släpptes. Nu ligger den förövrigt på plats #11.
Exakt. Tycker personligen att det är trist att de valde att inte återvända till 80-talet men de nya skivorna är helt klart godkänd lyssning, och det är det rätt många som tycker!
när jag tänker på dåliga recensioner så tänker jag osökt på när jag läste i tidningen där de stod lite om en films handling. Filmen hette Huset vid sjön och den handlade om en "kvinna som bor i ett hus, vackert beläget vid en sjö." Det hade man ju typ kunna listat ut bara av titeln. Jag undrar om de överhuvudtaget ser filmerna ibland. Det var ju inte heller den mest intresseväckande beskrivning av handlingen.
Haha nej jag tror banne mig att de recenserar baksidan av fodralet oftast!
Ett annat exempel är dum&dummare. Den brukar väl få svala tvåor eller nåt liknande av alla experter, medan jag och Fredrik håller den så mycket högre. Det som de inte fattar är ju att dem som gjorde dum&dummare inte var ute efter att göra dansk dogma, franskt drama eller en jättedjup sammhällssatir. Uppenbarligen var poängen att göra en rolig ickemastodontfilm som kunde ge dess tittare en skön paus från vardagens plågor. Och det gjorde de med bravur! (hur många gånger har man sett den nu?)
